För det mesta är det ganska lugnt och fridfullt i Fryksås. Det finns tillfällen då budkavlen gått och folket mobiliserats där Fryksås själ hotats.
Man får förmoda att det första exemplet var när sanatorieplanerna stod på dagordningen på 1890-talet. På 50-talet motsatte man sig den föreslagna detaljplaneringen och på 80-talet opponerade man sig framgångsrikt mot Fryksås Hotells planer på att expandera till ett storhotell.
Den största striden stod dock om de första planerna på att bygga ut Grönklitt.
Skidentusiaster hade upptäckt möjligheterna att göra en alpin anläggning i Grönklitt i början av 60-talet och den första liften stod på plats redan 1965. Det var snarast en lättnad för Fryksås när den kom till stånd. Trycket på Fryksås hade blivit mycket hårt.
I mitten av 70-talet fick Skanshus upp ögonen för området.
Skanshus såg stora möjligheter att etablera ett stort turist- och rekreationsområde med stugbyar kring Grönklitt.
När planen kom omfattade den 400 hus, varav ett stort antal bara 250 meter från Fryksås.
För kommunen var det här ett jättetillfälle. Arbetstillfällena växte inte på träd. Det gjorde att man blev överentusiastisk och ville hjälpa till lite väl mycket.
Man får förmoda att det första exemplet var när sanatorieplanerna stod på dagordningen på 1890-talet. På 50-talet motsatte man sig den föreslagna detaljplaneringen och på 80-talet opponerade man sig framgångsrikt mot Fryksås Hotells planer på att expandera till ett storhotell.
Den största striden stod dock om de första planerna på att bygga ut Grönklitt.
Skidentusiaster hade upptäckt möjligheterna att göra en alpin anläggning i Grönklitt i början av 60-talet och den första liften stod på plats redan 1965. Det var snarast en lättnad för Fryksås när den kom till stånd. Trycket på Fryksås hade blivit mycket hårt.
I mitten av 70-talet fick Skanshus upp ögonen för området.
Skanshus såg stora möjligheter att etablera ett stort turist- och rekreationsområde med stugbyar kring Grönklitt.
När planen kom omfattade den 400 hus, varav ett stort antal bara 250 meter från Fryksås.
För kommunen var det här ett jättetillfälle. Arbetstillfällena växte inte på träd. Det gjorde att man blev överentusiastisk och ville hjälpa till lite väl mycket.
1975 ställdes planen ut första gången. Mest berörde den bolagsskog, och bolagen såg främst möjligheten att få in pengar. Putte Borén hade dock ett skifte i anslutning till planområdet, vilket gjorde att han var en av sakägarna. Putte skrev en inlaga, där han protesterade mot planerna, som i den omfattning de var skulle förändra Fryksås för alltid. Även hälsovårdsnämnden och Naturskyddsföreningen var oroliga för vad de stora planerna skulle leda till. Kulturnämndens ordförande protesterade mot planerna i fullmäktige, men byggnadsnämnden beslutade att fastställa planen ändå, eftersom man ansåg att anmärkningarna egentligen inte gällde själva planen.
Det här satte igång en flera år lång karusell av överklaganden och anklagelser. 36 markägare från Fryksås skrev på en protestskrivelse, där man var tydliga med att man inte var emot en byggnation i Grönklitt, men att den del som var planerad i anslutning till Fryksås ”innebar ett direkt hot mot urgammal hävd och ett omistligt kulturarv.”
Det här satte igång en flera år lång karusell av överklaganden och anklagelser. 36 markägare från Fryksås skrev på en protestskrivelse, där man var tydliga med att man inte var emot en byggnation i Grönklitt, men att den del som var planerad i anslutning till Fryksås ”innebar ett direkt hot mot urgammal hävd och ett omistligt kulturarv.”
Vid ett tillfälle JO-anmälde byggnadsnämnden dåvarande Planverket för att de skulle ha tagit emot mutor! Dåvarande generaldirektören skulle ha bott gratis i Fryksås.
– Två år innan hade hon bott hos oss helt privat, alltså innan Grönklittsärendet kommit igång. Och hon betalade för sig, konstaterar Ulla Borén idag.
Ärendet hamnade ända i regeringsrätten innan det avgjordes. Och ärendet avgjordes till Fryksåsbornas fördel! Planerna fick ändras.
– Två år innan hade hon bott hos oss helt privat, alltså innan Grönklittsärendet kommit igång. Och hon betalade för sig, konstaterar Ulla Borén idag.
Ärendet hamnade ända i regeringsrätten innan det avgjordes. Och ärendet avgjordes till Fryksåsbornas fördel! Planerna fick ändras.
Idag är Grönklitt ett av naven i Orsas näringsliv, med betydligt större utvecklingsplaner än de som förelåg på 70-talet. Men nu aktar man sig för att expandera åt Fryksåshållet. Idag kan man med fog säga att Fryksås och Grönklitt nått någon slags symbios. Hade de ursprungliga planerna blivit av är det risk att Grönklitt ätit upp Fryksås.