”Den 1874 den 7de December inställde sig undertecknad Kommissions och storskifteslandtmätare uti Orsa Socken af Stora Kopparbergs län för att verkställa åbodelning å inägorna till ofvannämna Skifteslag.”
Så inleds den nästan 450 sidor långa protokollsboken som fördes av E M Cederström, komissionär och storskifteslantmätare, utsänd på uppdrag av Storskiftesverket. Storskiftet hade kommit till Orsa – och till Fryksås. De 450 sidorna handlar enbart om laga skiftet i Hansjö skifteslag!.
Äntligen, sa säkert en del. Andra var mer tveksamma. En sak är säker. Det hade dröjt. Förordningen om storskifte hade kommit redan 1749, alltså nästan 130 år tidigare. I slutet av 1700-talet var den genomförd i större delen av landet – utom i Dalarna där den inleddes först 1803 – och faktiskt inte är helt klar ännu.
Det fanns en enda anledning till reformen. Ägorna hade genom arvsskiften blivit splittrade in absurdum. Det var inte längre ekonomiskt försvarbart att bruka de små uppdelade tegarna. Föregångare hade varit godsherren Rutger Maclean på Svaneholms slott som under stort motstånd förmått jordägarna att samla sina ägor till en större enhet. Många små byar splittrades då gårdarna flyttades ut till ägorna, och det var ganska förklarligt att storskiftesförespråkarna länge hade motvind, trots sina goda intentioner. Reformerna innebar ett större ingrepp i individers vardag än vi kan föreställa oss.
Storskiftesreformen, som inspirerats av en stor jordreform i Storbrittanien, gick inte fort nog så det kom raskt nya förordningar. Där man lyckats genomföra storskiftet visade det på goda resultat rent ekonomiskt. 1807 kom därför en förordning om enskiftets genomförande i hela riket, efter Den Macleanska modellen. MEN. Kopparbergs län var, tillsammans med Gävleborgs län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Finland undantagna. Möjligen kan fäbodväsendet ha bidragit till detta, då man ju här sambrukade marken i stor utsträckning i en slags kooperativ som växt fram utan att man visste vad kooperation var.
1827 kom dock förordningen om det laga skiftet. Syftet var detsamma som med enskiftet, även om man släppte på de rigida kraven att all mark skulle samlas i ett enda skifte. Att skapa brukbara enheter som gav mer avkastning var fortfarande målet. Varje delägare i en by kunde enligt 1827 års skiftestadga begära skifte, och skifte kunde företas av jord som tillhörde en by eller ett hemman med två eller fler delägare. Vid skiftesförättningen skulle man värdera och gradera ägorna så att de nya ägorna skulle fördelas rättvist. Den som tyckte att han fått för dålig mark kunde kompenseras genom att få lite mer mark än tidigare. Fortfarande var man tvingad att flytta ut från byarna och bosätta sig på de nya ägorna. I princip gällde samma regler, även om de bytte namn, fram till 1972 då den nuvarande fastighetsbildnings lagen trädde i kraft och begreppet laga skifte formellt försvann ur svensk fastighetsrätt.
Så inleds den nästan 450 sidor långa protokollsboken som fördes av E M Cederström, komissionär och storskifteslantmätare, utsänd på uppdrag av Storskiftesverket. Storskiftet hade kommit till Orsa – och till Fryksås. De 450 sidorna handlar enbart om laga skiftet i Hansjö skifteslag!.
Äntligen, sa säkert en del. Andra var mer tveksamma. En sak är säker. Det hade dröjt. Förordningen om storskifte hade kommit redan 1749, alltså nästan 130 år tidigare. I slutet av 1700-talet var den genomförd i större delen av landet – utom i Dalarna där den inleddes först 1803 – och faktiskt inte är helt klar ännu.
Det fanns en enda anledning till reformen. Ägorna hade genom arvsskiften blivit splittrade in absurdum. Det var inte längre ekonomiskt försvarbart att bruka de små uppdelade tegarna. Föregångare hade varit godsherren Rutger Maclean på Svaneholms slott som under stort motstånd förmått jordägarna att samla sina ägor till en större enhet. Många små byar splittrades då gårdarna flyttades ut till ägorna, och det var ganska förklarligt att storskiftesförespråkarna länge hade motvind, trots sina goda intentioner. Reformerna innebar ett större ingrepp i individers vardag än vi kan föreställa oss.
Storskiftesreformen, som inspirerats av en stor jordreform i Storbrittanien, gick inte fort nog så det kom raskt nya förordningar. Där man lyckats genomföra storskiftet visade det på goda resultat rent ekonomiskt. 1807 kom därför en förordning om enskiftets genomförande i hela riket, efter Den Macleanska modellen. MEN. Kopparbergs län var, tillsammans med Gävleborgs län, Västernorrlands län, Västerbottens län och Finland undantagna. Möjligen kan fäbodväsendet ha bidragit till detta, då man ju här sambrukade marken i stor utsträckning i en slags kooperativ som växt fram utan att man visste vad kooperation var.
1827 kom dock förordningen om det laga skiftet. Syftet var detsamma som med enskiftet, även om man släppte på de rigida kraven att all mark skulle samlas i ett enda skifte. Att skapa brukbara enheter som gav mer avkastning var fortfarande målet. Varje delägare i en by kunde enligt 1827 års skiftestadga begära skifte, och skifte kunde företas av jord som tillhörde en by eller ett hemman med två eller fler delägare. Vid skiftesförättningen skulle man värdera och gradera ägorna så att de nya ägorna skulle fördelas rättvist. Den som tyckte att han fått för dålig mark kunde kompenseras genom att få lite mer mark än tidigare. Fortfarande var man tvingad att flytta ut från byarna och bosätta sig på de nya ägorna. I princip gällde samma regler, även om de bytte namn, fram till 1972 då den nuvarande fastighetsbildnings lagen trädde i kraft och begreppet laga skifte formellt försvann ur svensk fastighetsrätt.
Dalarna hade inte varit Dalarna om inte det rått speciella förhållanden även i det här fallet. Förutom att fäbodet skapat speciella ekonomiska fördelar var man sedan lång tid unika i landet. På andra håll var regeln att äldsta sonen ärvde gården vid faderns frånfälle. I Dalarna delades ägorna bland alla barnen – och unikt nog även bland döttrarna. Det här var naturligtvis ogörligt i längden. Man löste det genom att sambruka marken på ett informellt sätt. Med åren blev ägosplittringen ändå ohållbar. Många kockar blev det i soppan.
Nu var det alltså dags för storskiftet att göra Fryksås – eller egentligen hela Hansjö, ja hela Orsa, till en mer brukbar enhet. Man kan ana att Bonäsborna suckade. För dom var det andra vändan. I själva Bonäs hade man klarat av det mesta redan 1849. Nu var det dags att ta tag i det hela igen.
Mötet den 7 december gällde storskiftet i Hansjö skifteslag och hade kungjorts från predikstolen i Orsa och Våmhus kyrkor som sig bör, och uppställningen var stor, även om många skrivit fullmakt till andra att föra deras talan. För att se till att allt går rätt till hade man utsett två gode män, kyrkovärden Rombo Anders Mattson i Östnor, och nämndemannen Hol Anders Mattssson i Färnäs. Mötet den 7 december innehöll mest formalia. När den retts ut samlades man åter dagen därpå och här lades riktlinjerna upp för bl a Fryksås. Det känns lite grann som man ville klara av skiftet i Fryksås snabbt. Situationen var betydligt mer komplicerad i övriga Hansjö, med större arealer och fler delä-gare.
Det första man gjorde var att bestämma vad som skulle undantas från skiftet. Det var lätt. Det handlade om fyra vägar och två källor. ”Väg i Fryksås över Myrkarlgärdet till 12 fots bredd”,
”Väg över Bockgärdet i Fryksås till 12 fots bredd”, ”Väg över Westergärde på Fryksås till 12 fots bredd”, ”Plats omkring västra källan 24 fot i fyrkant samt väg dit”, 6 fot bred samt ”Plats omkring östra källan i Fryksås 6 fot i fyrkant”.
Under rådplägningen med delägarna i fryksås fåbodar framställdes av Lok Matts Risjons, Kål Erik Larssson, Lefd Anders Andersson, Arons Anders Larsson, Smids Matts Andersson, Lund Lars Mattsson, Lund Anders Mattsson, Myr Lars Larsson, Smids Erik Matsson, Lund Per Matsson, Olpers Karin Ersdotter, Kål Erik Matsson, Smeds Mats Carlsson, Arons Erik Ersson, Bogg Erik Ersson, Gubb Erik Eriksson, Smids Anders Mattsson, Arons Lars Larssons dotter Majt, Jon Tjeders enka, Olpers Matts Andersson. Olpers Erik Ersson, Myr Matts Larsson, Myr Lars Matsson, Olmatts Erik Mattsson, Myr Carl Ersson, Lund Lars Larsson, Smids Olof Andersson, Bogg Erik Andersson, Bogg Anders Andersson, Bogg Lars Matsson, Unga Smids Matts Andersson och Olpers Andersson Ersson önskar att få kvarbo på sina gamla platser
Lund Per Persson ville flytta till södra sidan om gatan, Olpers Erik Andersson och Arons Matss Ersson begärde att få flytta till Höggraf, Lund Matts Persson begörde att få flytta till ägorna 202, Lund Lars Persson önskade att få flytta till östra delen av Myrkarlsgärdet å ägorna 252, 247 m fl. Bogg Olof Andersson önskade få flytta till ägofigurerna 253 och 254 likaledes i Myrkarlsgärdet, Bogg Matss Ersson ”hvilken redan flyttat sin bostad, begärde att få sitt skifte i sydanändan av Myrkarsgärdet efter rågång. Soldaten Olof Olsson Ryttare begärde att få sitt skifte i sydöstra hörnet av Mellangärdet, där han redan uppfört bostaden, Johannes Ulf skall flyttas till sydöstra hörnet av Mellangärdet, Bogg Marit Mattsdotter flyttar till no 238 i Myrkarlsgärdet. Övriga delägare inom Fryksås kommer att med sina skif-ten låggas på lämpliga ytor.”
”Väg över Bockgärdet i Fryksås till 12 fots bredd”, ”Väg över Westergärde på Fryksås till 12 fots bredd”, ”Plats omkring västra källan 24 fot i fyrkant samt väg dit”, 6 fot bred samt ”Plats omkring östra källan i Fryksås 6 fot i fyrkant”.
Under rådplägningen med delägarna i fryksås fåbodar framställdes av Lok Matts Risjons, Kål Erik Larssson, Lefd Anders Andersson, Arons Anders Larsson, Smids Matts Andersson, Lund Lars Mattsson, Lund Anders Mattsson, Myr Lars Larsson, Smids Erik Matsson, Lund Per Matsson, Olpers Karin Ersdotter, Kål Erik Matsson, Smeds Mats Carlsson, Arons Erik Ersson, Bogg Erik Ersson, Gubb Erik Eriksson, Smids Anders Mattsson, Arons Lars Larssons dotter Majt, Jon Tjeders enka, Olpers Matts Andersson. Olpers Erik Ersson, Myr Matts Larsson, Myr Lars Matsson, Olmatts Erik Mattsson, Myr Carl Ersson, Lund Lars Larsson, Smids Olof Andersson, Bogg Erik Andersson, Bogg Anders Andersson, Bogg Lars Matsson, Unga Smids Matts Andersson och Olpers Andersson Ersson önskar att få kvarbo på sina gamla platser
Lund Per Persson ville flytta till södra sidan om gatan, Olpers Erik Andersson och Arons Matss Ersson begärde att få flytta till Höggraf, Lund Matts Persson begörde att få flytta till ägorna 202, Lund Lars Persson önskade att få flytta till östra delen av Myrkarlsgärdet å ägorna 252, 247 m fl. Bogg Olof Andersson önskade få flytta till ägofigurerna 253 och 254 likaledes i Myrkarlsgärdet, Bogg Matss Ersson ”hvilken redan flyttat sin bostad, begärde att få sitt skifte i sydanändan av Myrkarsgärdet efter rågång. Soldaten Olof Olsson Ryttare begärde att få sitt skifte i sydöstra hörnet av Mellangärdet, där han redan uppfört bostaden, Johannes Ulf skall flyttas till sydöstra hörnet av Mellangärdet, Bogg Marit Mattsdotter flyttar till no 238 i Myrkarlsgärdet. Övriga delägare inom Fryksås kommer att med sina skif-ten låggas på lämpliga ytor.”
Dessutom bestämdes att Unge Smids Matts Andersson skulle erhålla Lundkällan och västra ändan av Stora Spakomyren, Olpers Mats Andersson Olpersmyren, Bogg Anders Andersson och Bogg Erik Andersson Boggmyren, Jon Tjeders Enka Tjedermyren, Olpers Anders Ersson Olperskällan, Myr Lar Larsson Myrkällan, Gubb Erik Ersson Lillkvarnbäckskällan, Olmats Erik Mattsson lilla Spakomyren, Arons Erik Ersson odlingen från no 356, 360, Myr Carl Ersson ett skifte Stora Spakomyren och Myr Matts Larsson östra delen av Stora Spakomyren.
Ett år senare var det dags för nästa möte. Mötesomgångarna startades den 16 november och den 23 november 1875 hade man kommit man fram till Fryksåsärendena. Nu skulle planerna presenteras.
Skiftesplanen förevisades och man bestämde att det av ”Myr Lars Matsson föreslagna skiftet i Höggraf skall påföras Myr Matts Larsson” och ersättning härför ”tagas af den senares skifte uti Bockgädet” samt att en väg till 12 fots bredd ”för bequämare åtkomst af den förras skifte,” läggs över Myr Matts Larssons skifte över backen, no 161.
Vidare bestämdes att Myr Matts Larsson och Myr Lars Mattson ”skola erhålla större utrymme med sina tomter samt att Bogg Margit Mattsdotters skifte flyttar intill Unga Smids Matts Andersson skifte i Myrkarlgärdet och att Lars Ersson Nords skifte läggs för norr och söder emellan Olpers Erik Erssons och Lok Matts Erssons skiften”.
Smids Anders Mattsson i Bonäs begärde att få en karta med beskrivning över Fryksås och Finn Kallbol.
I och med det ansåg lantmätaren att man till våren kunde börja med stakning och rösläggning av de nya ägorna ”nästa vår, så snart tjenlig väderlek inträffar”.
Skiftesplanen förevisades och man bestämde att det av ”Myr Lars Matsson föreslagna skiftet i Höggraf skall påföras Myr Matts Larsson” och ersättning härför ”tagas af den senares skifte uti Bockgädet” samt att en väg till 12 fots bredd ”för bequämare åtkomst af den förras skifte,” läggs över Myr Matts Larssons skifte över backen, no 161.
Vidare bestämdes att Myr Matts Larsson och Myr Lars Mattson ”skola erhålla större utrymme med sina tomter samt att Bogg Margit Mattsdotters skifte flyttar intill Unga Smids Matts Andersson skifte i Myrkarlgärdet och att Lars Ersson Nords skifte läggs för norr och söder emellan Olpers Erik Erssons och Lok Matts Erssons skiften”.
Smids Anders Mattsson i Bonäs begärde att få en karta med beskrivning över Fryksås och Finn Kallbol.
I och med det ansåg lantmätaren att man till våren kunde börja med stakning och rösläggning av de nya ägorna ”nästa vår, så snart tjenlig väderlek inträffar”.
Lantmäteriet hade inte suttit och rullat tummarna under året som gått mellan mötena. De hade bokstavligt talat inte lämnat en sten orörd. I handlingarna finns noga bokfört värderingen av delägarnas mark. Förutom själva fäbodfastigheterna bedömdes naturligtvis utägorna. Ett grannlaga arbete. Och ändå var som sagt Fryksås ett relativt okomplicerat ärende.
Icke desto mindre blev resultatet väldigt mycket arbete. För lantmätarna och dåtidens byråkrater, men också för delägarna i Fryksås. För alla berördes på något sätt. Och alla skulle gå skadeslösa ur skiftet. Delägarna i Fryksås bad också att få bli befriade från förättningskostnaderna, eftersom de inte hörde till Orsa, men den frågan lade sig inte lantmätarna i, utan hänvisade dem till Orsa jordägande socknemän.
I det digra protokollsmaterialet finns varenda pertspik som ska ersättas upptagen. Vem ska skifta mark med vem, vem ska ersätta vem, hur mycket ersättning ska man få osv. För oss är det kanske mest intressant att protokollet ger en bild av vilka byggnader som fanns i Fryksås – och i vilket skick de var. Och kvaliteten verkar ha varit varierande.
Icke desto mindre blev resultatet väldigt mycket arbete. För lantmätarna och dåtidens byråkrater, men också för delägarna i Fryksås. För alla berördes på något sätt. Och alla skulle gå skadeslösa ur skiftet. Delägarna i Fryksås bad också att få bli befriade från förättningskostnaderna, eftersom de inte hörde till Orsa, men den frågan lade sig inte lantmätarna i, utan hänvisade dem till Orsa jordägande socknemän.
I det digra protokollsmaterialet finns varenda pertspik som ska ersättas upptagen. Vem ska skifta mark med vem, vem ska ersätta vem, hur mycket ersättning ska man få osv. För oss är det kanske mest intressant att protokollet ger en bild av vilka byggnader som fanns i Fryksås – och i vilket skick de var. Och kvaliteten verkar ha varit varierande.
För ersättningen använde man en schablonmodell. Man beräknade hur många mansdagsverken och ökesdags-verken, alltså dagsverken där man tog hjälp av vanligtvis en häst, som behövdes och beräknade eventuella materialkostnader för både nedtagning och uppsättning av byggnaderna. . I några fall bedömdes byggnaderna i så dåligt skick att man inte fick ut någon ersättning för att sätta upp dem igen. Ett mansdagsverke beräknades till 1,50 och ett ökesdagsverke till 3 kr. Sen gick man igenom, fastighet för fastighet och så här ser listan ut för Fryksås del. Av utrymmesskäl redovisar vi bara vilka byggnader som flyttat och hur långt. Lägg märke till att man kallade härbre för herberge. Möjligen handlar det om en språkförbistring mellan herrar lantmätare och ortsbefolkningen.
Lund Per Persson flyttar följande åbyggnader till egofiguren 178, belägen 150 fot från gamla tomten:
En lada med förfallet tak
Lund Lars Persson fick flytta ”alla dessa åbyggnader till egofiguren 247, belägen 1100 fot från gamla tomten”:
Ett fähus under tak av näfver och takved
En lada med förfallet tak
En förfallen stugubyggnad
”Till uppsättning anslås ej något bidrag.”
Smeds Olof Andersson flyttar följande åbyggnader till egofigure 201, belägen 50 fot från gamla tomten:
Ett förfallet fähus
En trösklada
Bogg Lars Mattsson flyttar följande åbyggnader till egofiguren 193 belägen 50 fot från gamla tomten:
En trösklada med förfallet tak
Ett stall som flyttas medelst rullning
Unga Smeds Matts Andersson utflyttar följande åbyggnader till egofiguren 197, belägen 25 fot från gamla tomten:
Ett herberge (härbre) under tak af pert
Ett fähus under tak af pert
En lada under tak af bräder
Lund Per Matsson flyttar följande åbyggnare till egosiguren 92 belägen 300 fot från gamla tomten:
En Badstuga flyttas i ett för allt för 10 rd
Ett fähus under tak av bräder
(Det här är enda badstugan som förekommer i protokollet från Fryksås).
Lund Anders Mattsson flyttar alla sina åbyggnader till egofiguren 192, belägen 250 fot från gamla tomten:
En stugubyggnad
En trösklada under tak av näfver och brädor
Ett fähus under tak af pert
Lund Matts Persson flytta alla sina byggnader till egendomen 222 belägen 200 fot från gamla tomten:
Ett herberge under tak af näfver och takved
En stallbyggnad med förfallet tak
En ny stugbyggnad som redan före husvärderingen blifit av egaren flyttad
En lada under tak av bräder
”Byggnaderna flyttas så kort afstånd från gamla platsen att ökesdagsverker för körning ej behöver upptagas”.
Olpers Anders Ersson flyttar till egofiguren 282 belägen 1400 fot från gamla tomten följande:
Ett fähus
Myr Carl Ersson flyttar till egofiguren 287 beläget 500 fot från gamla tomten följande åbyggnader:
Ett fähus under tak av bräder
En lada under tak av bräder
Olof Ryttare flyttar alla sina åbyggnader till egofiguren 315, belägen 500 fot från gamla tomten:
En stugubyggnad med förfallet tak
En förfallen stallbyggnad
Ett fähus
Lars Ersson Nord flyttar alla sina åbyggnader till egofiguren 177, belägen 900 fot från gamla tomten:
Ett fähus i förfallet skick
En stugubyggnad äfvenlede i förfallet skick:
”Uppsättning endast af murgrunden och muren”
En trösklada under tak af näver och bräder
Ett herberge
Myr Matts Larsson flyttar följande åbyggnader till egofiguren 300 belägen 50 fot från gamla tomten:
Ett herberge under tak af pert
En lada
Myr Lars Mattson flyttar följande åbyggnader till egofiguren 295 belägen 50 fot från gamla tomten:
Ett herberge
Ett fähus under tak af pert
Ett förfallet fähus
Olpers Erik Andersson flyttar alla sina åbyggnader till ego-figuren nr 348 belägen 2500 fot från gamla tomten:
Stugubyggnad under tak af pert
En trösklada under tak af pert
Ett herberge under tak af pert
Ett stall med redkapslider under tak till hälften av pert och till hälften av näfver o takved
Ett fähus under tak av pert
Smeds Matts Andersson flyttar:
Ett herberge under brädtak
Olpers Matts Andersson flyttar följande åbyggnader till egofiguren 300, belägen 50 fot från gamla tomten:
Ett fähus under perttak flyttas endast 3 a 4 fot från gamla platsen
Ett gammalt förfallet stall nedtages och utflyttas
Olpers Olof Andersson flyttar:
en trösklada under förfallet tak av näver och takved.
Olpers Carin Ersdotter flyttar följande åbyggnader till egeofiguren 92, belägen 200 fot från gamla tomten:
Ett fähus under tak af pert
En lada under tak af pert
Ett herberge under tak av näfver och takved
Lund Per Persson flyttar följande åbyggnader till egofiguren 178, belägen 150 fot från gamla tomten:
En lada med förfallet tak
Lund Lars Persson fick flytta ”alla dessa åbyggnader till egofiguren 247, belägen 1100 fot från gamla tomten”:
Ett fähus under tak av näfver och takved
En lada med förfallet tak
En förfallen stugubyggnad
”Till uppsättning anslås ej något bidrag.”
Smeds Olof Andersson flyttar följande åbyggnader till egofigure 201, belägen 50 fot från gamla tomten:
Ett förfallet fähus
En trösklada
Bogg Lars Mattsson flyttar följande åbyggnader till egofiguren 193 belägen 50 fot från gamla tomten:
En trösklada med förfallet tak
Ett stall som flyttas medelst rullning
Unga Smeds Matts Andersson utflyttar följande åbyggnader till egofiguren 197, belägen 25 fot från gamla tomten:
Ett herberge (härbre) under tak af pert
Ett fähus under tak af pert
En lada under tak af bräder
Lund Per Matsson flyttar följande åbyggnare till egosiguren 92 belägen 300 fot från gamla tomten:
En Badstuga flyttas i ett för allt för 10 rd
Ett fähus under tak av bräder
(Det här är enda badstugan som förekommer i protokollet från Fryksås).
Lund Anders Mattsson flyttar alla sina åbyggnader till egofiguren 192, belägen 250 fot från gamla tomten:
En stugubyggnad
En trösklada under tak av näfver och brädor
Ett fähus under tak af pert
Lund Matts Persson flytta alla sina byggnader till egendomen 222 belägen 200 fot från gamla tomten:
Ett herberge under tak af näfver och takved
En stallbyggnad med förfallet tak
En ny stugbyggnad som redan före husvärderingen blifit av egaren flyttad
En lada under tak av bräder
”Byggnaderna flyttas så kort afstånd från gamla platsen att ökesdagsverker för körning ej behöver upptagas”.
Olpers Anders Ersson flyttar till egofiguren 282 belägen 1400 fot från gamla tomten följande:
Ett fähus
Myr Carl Ersson flyttar till egofiguren 287 beläget 500 fot från gamla tomten följande åbyggnader:
Ett fähus under tak av bräder
En lada under tak av bräder
Olof Ryttare flyttar alla sina åbyggnader till egofiguren 315, belägen 500 fot från gamla tomten:
En stugubyggnad med förfallet tak
En förfallen stallbyggnad
Ett fähus
Lars Ersson Nord flyttar alla sina åbyggnader till egofiguren 177, belägen 900 fot från gamla tomten:
Ett fähus i förfallet skick
En stugubyggnad äfvenlede i förfallet skick:
”Uppsättning endast af murgrunden och muren”
En trösklada under tak af näver och bräder
Ett herberge
Myr Matts Larsson flyttar följande åbyggnader till egofiguren 300 belägen 50 fot från gamla tomten:
Ett herberge under tak af pert
En lada
Myr Lars Mattson flyttar följande åbyggnader till egofiguren 295 belägen 50 fot från gamla tomten:
Ett herberge
Ett fähus under tak af pert
Ett förfallet fähus
Olpers Erik Andersson flyttar alla sina åbyggnader till ego-figuren nr 348 belägen 2500 fot från gamla tomten:
Stugubyggnad under tak af pert
En trösklada under tak af pert
Ett herberge under tak af pert
Ett stall med redkapslider under tak till hälften av pert och till hälften av näfver o takved
Ett fähus under tak av pert
Smeds Matts Andersson flyttar:
Ett herberge under brädtak
Olpers Matts Andersson flyttar följande åbyggnader till egofiguren 300, belägen 50 fot från gamla tomten:
Ett fähus under perttak flyttas endast 3 a 4 fot från gamla platsen
Ett gammalt förfallet stall nedtages och utflyttas
Olpers Olof Andersson flyttar:
en trösklada under förfallet tak av näver och takved.
Olpers Carin Ersdotter flyttar följande åbyggnader till egeofiguren 92, belägen 200 fot från gamla tomten:
Ett fähus under tak af pert
En lada under tak af pert
Ett herberge under tak av näfver och takved